Sexologi

Igår kom artikeln "Marginaliserad sexualitet - tvångsomhändertagna ungdomas attityder, erfarenheter och handlingar" ut i Socionomen Nr 1/2012, Forskningssupplement Nr 31. Det är alltid spännande att se hur den text med forskningsresultat som man arbetat med, under ofta en längre tid, ser ut i tryck! Artikeln,  med arbetsnamnet Korsetten och Liljan;-) med tanke på dess illustration, är doktorand Malin Lindroths första, en av rätt många för min del och troligen en av ett oräkneligt antal för Sven-Axel Månsson. Lika kul, oavsett!

För den som är intresserad finns nu ett antal exemplar av en av mina första böcker Får jag lov? Om kärlek och sexualitet i den nya generationen unga med utvecklingsstörning till utförsäljning för 150:- . Mejla direkt till mig om ni vill beställa, så får ni den signerad!;-) [email protected]

Därefter kommer den enbart att finnas som e-bok. Så är ju livet i bokbranschen! Men nu är det strax dags för möte på Liber och bland annat diskussion om nya bokplaner! För hur som helst, så tror jag påståendet att pappersboken är död är betydligt överdrivet....

Alldeles rykande färsk har jag nu ett exemplar av antologin Sexualitetsstudier på Libers förlag med redaktörerna Lars Plantin & Sven-Axel Månsson i handen! Boken innehåller kapitel av författare som forskar och undervisar vid Fakulteten  för hälsa och samhälle, Malmö högskola. Vi har olika bakgrund i discipliner men har i de flesta fall ett tvärvetenskapligt perspektiv på sexualiteten.

De som är särskilt intresserade av min studie om professionaliseringen av sexologer kan i kapitel 16 läsa om "Sexolog som yrke - mellan professionell ambivalens och mångvetenskaplig harmoni" (s. 276-301). Här redogör jag från några av resultaten från min professionsstudie där intervjuer med 34 sexologer i Sverige i åldrarna 34-88 år ingår. Bilden av sexologin som tvärprofessionellt landskap har framträtt och dessutom vissa förskutningar från en medicinsk och manlig dominans till en alltmer psykosocial och terapeutisk med en majoritet av medelålders kvinnor som sexologer.

Denna studie fortskrider i ytterligare ett och ett halvt år på halvtid, då resultaten ska analyseras vidare tillsammans med fortsatt insamling av data även från masterstudenter i sexologi. Den fjärde kullen började häromveckan det treåriga programmet, så det börjar nu bli ett ansenligt antal studenter sammanlagt.

Forskning pendlar ju ofta mellan det offensiva sökandet och insamlandet av material till det mer introverta analyserandet och skrivandet. Just nu har jag stängt in mig på ett fyradagars "skriv-retreat", då jag ska slutföra manuset till en kommande skrift. Som en cliff-hanger låter jag både rubrik och serie vara osagd ett tag till!

Under tiden kan man även passa på att fortsätta fundera på vad man ska göra när man blir stor!;-)

Imorse fick jag det sorgliga beskedet om att Grethe Rønvik, kär norsk kollega, avled hastigt i tisdags den 10 januari på sjukhuset i Kristiansand. Grethe var en stor personlighet; varm, generös och kunnig med ett särskilt hjärta för människor med intellektuell funktionsnedsättning.

Jag fick glädjen att träffa henne många gånger genom åren, både vid de nordiska sexologikonferenserna och då jag blev inviterad att föreläsa vid NFSS - NETTVERK: FUNKSJONSHEMMEDE, SEKSUALITET OG SAMLIV.  Många gånger har jag druckit mitt morgonkaffe i en av de flera specialtillverkade keramikmuggar som jag fått av dem med ett stort strålande hjärta på. 

Grethe arbetade i många år i habiliteringsteamet på Nordlandssykehuset i  Bodø som specialkonsulent, fysioterapeut och var även auktoriserad specialist i klinisk sexologi via NACS . Hon var också med och startade upp det norska nätverket NFSS och satt med i styrelsen under många, många år. Hennes engegamang för människor med intellektuell funktionsnedsättning hade också en personlig grund, då ett av hennes fyra barn föddes med en grav funktionsnedsättning.

Människokärlek, respekt för integriteten, humor och en bred helhetssyn på sexualiteten kännetecknade Grethe både som människa och yrkesperson. Grethe, du fattas oss!




Grethe och jag på WAS, världskonferensen i Göteborg, 2009

Nytt år, nya föresatser. Många lovar sig själva och andra förändringar i samband med årsskifte, andra råkar ut för förändringar som man varken vill eller planerar för. Förutom stora livsavgörande förändringar, så händer det mindre saker för de flesta som gör att det inte alltid blir som man tänkt sig...

För egen del har något så banalt som en förkylning gjort att jag får stanna hemma och jobba idag istället för att sitta på högskolan efter en skön julledighet. Typiskt, då det var tänkt att man skulle cykla iväg utvilad och stark!

Andra förändringar är den radiointervju som jag utlovade i december i programmet Tendens i P1. Istället för att sändas blev det ett nyinsatt program om "Prata om det" som då fick ett pris. Idag kommer därför programmet om ungas bilder på nätet klockan 11.03.

Inspelningen från Malmö högskolas "En akademisk kvart" den 7 december då jag föreläste om Kärlekens professionalisering har ännu inte lagts ut på nätet, som jag utlovade i mitt förra blogginlägg, men kommer förhoppningsvis inom kort.

Ytterligare förändring är att mina böcker på Argument förlag har köpts upp av Studentlitteratur. Fram till och med februari kommer det fortfarande att gå att köpa Hur gör man? och Emma-böckerna via Argument.

I övrigt innebär våren att de tre forskningsprojekten om sexologer som profession, tvångsomhändertagna ungdomars sexuella riskbeteenden och sexualkunskap i särskolan fortskrider. Den 1 februari börjar Jack Lukkerz som doktorand i det sistnämnda projektet och den 16 februari har doktorand Malin Lindroth sitt mellanseminarium om SiS-ungdomarna med universitetslektor Ronny Tikkanen som opponent. Glädjande förändringar och framsteg!

Som motvikt till dessa väntade och oväntade förändringar får vi väl blicka mot stjärnhimlens fascinerande beständighet (eller...?). Helgens operaupplevelse med den oförutsägbara tenoren Rickard Söderberg får avsluta för denna gång.

Så var det dags att samla ihop erfarenheterna av det gångna året och blicka framåt inför nästa. För egen del var 2011 yrkesmässigt ett spännande år med många positiva upplevelser, men också en hel del arbetskrävande insatser. Många gånger kändes det som att tiden inte räckte till för allt, men å andra sidan är ju det gränslösa arbetet kopplat till frihet en del av det akademiska livet som det gäller att kunna förhålla sig till. Två saker har jag lagt särskilt mycket tid på, precis som många andra akademiker, nämligen publiceringar och anslagssökande.

Krav på publiceringar och beviljade forskningsmedel är viktiga meriteringar som man ska sträva efter som forskare. Samtidigt finns en risk med att den initiala nyfikenheten och intresset för forskning försvinner  i all byråkrati i en värld som alltmer handlar om var och hur man ska publicera, och inte om vad, för vem och varför man i grund och botten forskar.

Ulf Kronman, bibliometriker vid KTH, bekräftar i Universitetsläraren nr 20/2011 min upplevelse av att publiceringar av akademisk forskning har fått en ny roll. Förutom att förmedla vetenskapliga rön, så har de nu fått ett eget värde och måste därför vårdas som ett kapital, säger Kronman. Det handlar inte enbart om den enskilde forskarens goda rykte, utan även om lärosätets möjligheter till anslag och rankning.

Själv har jag tyckt det varit roligast att skriva monografier, där man kan utveckla kvalitativa resonemang och beskriva och presentera forskningsresultat på ett komplext och mångfacetterat vis. Gärna på svenska när det rör forskningsfenomen där resultaten bör nå en svensk läsekrets, både på fältet och i forskningen. Men, meriteringsmässigt är detta inte alls lika högt rankat som en artikel på engelska på 15-20 sidor i en internationell tidskrift. Inget ont om vikten av internationell kommunikation med forskarvärlden, men en allt större slagsida mot engelska artiklar är inte heller enbart av gott.

När det gäller forskningsmedel så har jag glädjande nog fått två forskningsprojekt beviljade i år, och det känns förstås härligt med tanke på hur mycket tid man lägger ner på ansökningar. Men även detta får mig att fundera; hur mycket tid hade jag istället inte kunna lägga direkt på forskningen om inte så mycket handlade om ansökningsförfaranden som dessutom ofta sker i flera steg? Bo Ahrén, avgående dekan vid Medicinska fakulteten i Lund skriver i dagens Sydsvenskan om hur externa aktörer styr svensk forskning. De flesta fakulteter idag finansierar enbart 20 procent och resterande 80 ska de enskilda forskarna själva dra in. Grundtanken med konkurrens är god, menar både Ahrén och jag, men det innebär också många kontraproduktiva resultat. Exempelvis hittar sällan intressanta, men osäkra forskningsprojekt några finansiärer, ansökningar tar som sagt en stor del av arbetstiden och det blir de externa finansiärerna som riskerar att styra forskningen.

Nåväl, förutom att jag tillhör de priviligierade som faktiskt fått beviljade anslag, så har två stora internationella konferenser för egen del bidragit till att ytterligare släta över vedermödorna och sprida kunskap, glädje och lite glamour över forskningstillvaron under 2011: världskonferensen i sexuell hälsa (WAS) i Glasgow och Internationell Academy of Sex Research (IASR) i Los Angeles. I de tre forskningsprojekt som fortskrider nästa år siktar vi på att medverka bland annat på HAB2012 i Örebro när det gäller studien om sexualkunskap i särskolan, och IASR i Lissabon vad gäller sexuellt riskbeteende bland tvångsomhändertagna ungdomar. Dessutom blir det en professionskonferens i Århus, kopplad till studien om sexologer som profession.  Slutligen, så kommer sammanträdet i världsstyrelsen för WAS troligen att läggas till EFS i MAdrid, men det är frågan om pengarna räcker till alla resor...

Min förhoppning inför det nya yåret är att finna en relevant nivå av yrkesmässig stimulans och utmaning, där möten med gamla och nya arbetsgrupper skapar något kvalitativt nytt. Trygghet att tillsammans våga prova ofärdiga och nya tankar och perspektiv är enligt mig en av de viktigaste aspekterna för god och innovativ forskning. Kunskapsutveckling sker inte i ett vaccum och tänks sällan ut av en enskild autonom forskare instängd på ett rum. Diskussioner med studenter, granskning av egna och andras texter anonymt, s.k. peer review, och öppet på seminarier och disputationer är istället centralt, men detta bör förstås fortgå i en kreativ anda och inte i en kritisk nedlåtande ton. 

Så, leve den fortsatta kunskapsutvecklingen både via forskning och undervisning under 2012 och låt oss fortsatt göra denna akademiska resa till ett privilegium för dem som redan är på tåget och öppna dörrarna för dem som snart ska stiga på! Tack alla goda kollegor, doktorander och studenter!

GOTT NYTT ÅR! Here we go again!

 

Så har det gått ett par veckor redan sedan vi kom hem från Indien. Jag hade bestämt mig för att inte vara ständigt uppkopplad utan verkligen passa på att slappna av. Men tiden som nedkopplad från cyberspace hade sitt pris när jag kom hem till en överfylld mejlbox! Eftersom högskolan samtidigt byter e-postsystem har jag  ännu inte riktigt hunnit ifatt... puh! Så för närvarande känner jag mig inte särskilt avkopplad...

Samtidigt är det mycket spännande på g, som ändå ger energi. På onsdag den 7 december är det min tur att föreläsa på En akademiskt kvart på Stadsbiblioteket utifrån temat: Kärlekens professionalisering. Föreläsningsserien vänder sig till allmänheten som är intresserad av aktuell forskning vid Malmö högskola och har blivit mycket populär.

Och nästa måndag 12 december intervjuas bland annat jag i P1 Tendens 11.03 om ungdomar och pornografi. Själv ska jag berätta om den kvalitativa studie som Sven-Axel Månsson och jag beskriver i boken "Sex överallt, typ!?", men det handlar också om unga och nätet och de bilder av sig själva som många lägger ut.

Mellan filande på artiklar och rapportering av forskningsprojekt, så har jag även tränat texter till årets konserter med Gabriel Forss. Först nu - efteråt -  sitter texterna som fastgjutna, och det är när helt andra formuleringar bör finnas tillgängliga i mitt huvud. Men inför onsdagens föreläsning så passar det väl med ett kramkalas?!;-) 

Nyligen fick jag i posten ett paket med ett nytt material om normer kring kärlek och sexualitet, som heter Fördom & Stolthet . Paketet innehåller en bok, film och en kortlek samt en handledning till materialet. Det är riktat till personer som har en intellektuell eller kognitiv funktionsnedsättning, men kan även passa andra som vill ha en lättare text tycker jag!

Materialet är gjort av forum SKILL och Kvinnofolkhögskolan och är finansierat av Allmänna Arvsfonden. Jag har haft glädjen att vara "bollplank" i projeket, och dessutom intervjuad i boken och med i kortleken!

Längst fram står det ett citat av Victor Hugo "Livet är en blomma och kärleken dess nektar". Det passar bra denna dag då en av mina bröder fyller år, och det snart är dags att sticka iväg till Indien som, förhoppningsvis en flash packer, och inte enbart back dito!;-) Så snart kopplar jag ner mig och övergår till en unplugged tillvaro....

Enligt Socialstyrelsens terminologibank betyder avidentifiering att ett prov fortsätter att existera som enskilt prov, men möjligheten att identifiera provgivaren via provet har upphört. Inom kvalitativ forskning, exempelvis intervjustudier, talar man oftare om konfidentialitet, dvs att privata data som identifierar undersökningspersonerna inte kommer att redovisas (se t.ex Kvales bok Den kvalitativa forskningsintervjun).

Idag tänkte jag ändå röja identiteten på den nya doktorand som nu antagits på forskarutbildningen vid Fakulteten för hälsa och samhälle vid Malmö högskola! Det är Jack Lukkerz som ska arbeta med Steg 2 i det pilotprojekt som jag håller på med om sexualkunskap i särskolan! Forskningsplattformen Handikappvetenskap, inriktning habilitering är fortsatta forskningsfinansiärer, vilket vi är mycket tacksamma för!

Som forskarhandledare så tycker jag det är mycket kul att projektet även faller väl ut tillsammans med det andra doktorandprojektet om sexuellt riskbeteende bland tvångsomhändertagna unga som Malin Lindroth arbetar med! Synergieffekter blir förhoppningsvis goda av dessa samverkande aspekter av projekten och kan leda till att 1+1= minst 3!

.... men förstås inte alltid! Det finns en massa viktiga och nödvändiga arbetsuppgifter som knappt syns, iaf inte för någon längre tid. De flesta saker som vi människor kämpar på med får ju sällan konkreta resultat. Men ibland så syns och märks det och då är det extra kul!

Förra veckan så damp den första lättlästa Emma-boken ner i brevlådan på danska! Där heter den Sofies sommer och det får jag väl lära mig att leva med!;-) Kul är också att jag hört att den ligger högt på en dansk beställningslista!

Förra veckan kom även den Nya Omsorgsboken, nu med redaktörerna Lena Söderman och Sivert Antonson. Det är en efterlängtad reviderad version av en klassiker, som kom ut för första gången för fyrtio år sedan med Karl Grunewald och Ann Bakk som redaktörer. Det är således en ära att nu få vara en av medförfattarna i boken med ett eget kapitel om kärlek och sexualitet bland unga med intellektuell funktionsnedsättning!

Ett annat arbete som numera till stor del övertagits av nuvarande ämnesgruppen i sexologi, då jag för närvarande har heltid forskning, är förberedelse inför det fjärde intaget masterstudenter i sexologi. För första gången erbjuds nu masterprogrammet redan till våren och kommer troligen därefter att utlysas var tredje termin. Om du är intresserad så sök före 15 oktober!

Solen skiner ute och inne - även fler glädjande besked har kommit idag, men det är inte offentligt ännu....  Lördagens Les Miserables känns långt borta:-)

Allt tycktes höra ihop denna andra förmiddag på årets Intradagar, då jag skulle medverka tillsammans med Iren Åhlund, Monica Björkman och Björn Ranelid.

Föräldraskap talade Iren om utifrån sin studie om pappor med utvecklingsstörning - ett ämne som jag hittills knappt läst något om. Jag ska med stort intresse läsa uppsatsen, som jag fick i handen efteråt av Iren! Dessutom blev jag imponerad av att hon skrivit en lättläst version, som kan läsas av bland annat just den målgrupp hon skriver om!

Sen var det omsorgsöverläkaren Monica Björkmans tur att tala om döden och om hur man kan förstå och uppleva den när man har en intellektuell funktionsnedsättning. Frågan är om någon av oss egentligen kan förstå detta; som de säger i Värmland: "Evigheten - det är långt dä´!"

Sen hade jag förmånen att återigen föreläsa på Intradagarna och jag poängterade bland annat de perspektiv som följt mig i forskningen om kärlek och sexualitet bland unga med intellektuella funktionsnedsättningar:

• samspelsperspektiv
• on/off stage - privat/offentlig
• normkritiskt perspektiv
• delaktighet - lyssna på dem det gäller

Det som är fantastiskt med dessa dagar och liknande konferenser är mötet med alla engagerade och motiverade människor som arbetar med barn, unga och vuxna med IF! Intresset för att läsa sig mer, nytt och skifta perspektiv är stort!

Därefter kom Björn Ranelid och slog knock-out på oss alla! Han talade om människovärde, moral och etik utifrån sina böcker och egna erfarenheter, men också med hjälp av fiktiva inbjudna gäster om ordets makt och möjligheter. "Om alla kvinnor sa nej till mannens säd idag, skulle mänskligheten vara utdöende om 60 år" var ett av många citat och finurliga ordvändningar som han använde sig av. Ja, det var ett möte med en mycket speciell man, som inte lämnade någon oberörd!



För egen del var det även fantastiskt kul att återigen träffa Karl Grunewald, Hans Hallerfors, Roger Blomqvist, Tuula Augustsson, Cecilia Olsson m.fl. engagerade i FUB, Intra, Ala forskningsstiftelse m.m.


Fler bilder kommer så småningom! Till dess, ny musik från Lady Gaga som vi nu ska öva på i Gabriels kör! On the edge of Glory passar faktiskt till känslan som ibland kan infinna sig när man föreläst för fyrahundra människor och det känns som att man åtminstone kunna nå några av dem....

Det är många som inte hittar fram till länken där jag föreläser på idékonferensen i Stockholm förra veckan om pilotstudien om sexualkunskap i särskolan. Temat var Lyssna på oss! och därför passade det bra att presentera studien där unga med intellektuella funktionsnedsättningar intervjuats om sina erfarenheter och synpubnkter på ämnet. Det är seminarium J Forskning för och tillsammans med unga med intellektuella funktionsnedsättningar.

Idag är det dags att packa väskan igen för att åka till Stockholm. Denna gång till 2011 års Intradagar. Nu är det storföreläsning som gäller och temat är återigen kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar. Det brukar vara stor uppslutning och många spännande föredrag. Den här gången kommer Björn Ranelid efter mig och föreläser till människovärdets försvar.

Men alldeles strax ska jag intervjuas i P1:s Tendens om unga och pornografi. För några år sedan genomförde Sven-Axel Månsson och jag en studie som vi skrev om i boken "Sex överallt, typ?!" där vi bland annat beskriver det pornografiska scriptet, som i växande grad kommit att utgöra en referensram och en beteendekod för unga människors sexualitet. Det innebär en kod som mer eller mindre explicit föreskriver vad man ska göra sexuellt, vad man ska tända på och hur man ska se ut för att vara sexuellt begärlig.

Det temat kommer jag att fördjupa mig i de närmaste två veckorna då jag ska förbereda mig för att vara opponent på en avhandling i Uppsala på temat unga och pornografi. En opponent ska kritiskt granska en doktorands arbete i ett akademiskt samtal då denne får möjlighet att försvara sin avhandling. Detta ses som det främsta uttrycket för vetenskapssamhällets egen kvalitetskontroll av nya resultat, och därefter ges ett betyg och doktoranden kan antingen ansökan om en licentiat- eller doktorsexamen beroende på grad.

Till sist, så har det varit terminsstart i kören med Gabriel Forss. Kanske kan man bara hålla med Moniker när han sjunger Oh, my god what a wonderful surprise med tanke på beskedet om nya forskningsmedel förra veckan. Snart börjar planeringen inför nästa steg av studien om sexualkunskap i särskolan och det ska verkligen  bli jättekul!

Nyligen fick jag ett muntligt positivt besked på en forskningsansökan som rör ett tilltänkt doktorandprojekt! Det är faktiskt nästan roligare att få finansiering till andra än till sig själv numera. Jag vet ju hur många som så gärna vill forska och ta en examen, och även hur få möjligheter som ges. Antingen kan man söka de fåtal doktorandtjänster som någon gång då och då utlyses, och granskas och bedömas i konkurrens med andra sökande. Eller så kan man söka externa medel för ett projekt, men för att komma ifråga måste man nästan ha forskat för att få forska! Och utan finansiering ingen doktorandplats.

Ibland kan det kännas som ett Moment 22 - vilka duktiga forskare missar vi i akademin med dessa uttagningsförfaranden? Kanske finns det vissa som funderat på att "gifta sig rikt";-) eller försöka forska på sin fritid, men dessa sk skuggdoktorander kommer oftast utanför en rad viktiga aktiviteter förutom de fackliga aspekterna.

I vilket fall, idag kan jag glädjas åt att åtminstone en person som jag vet har längtat länge efter att få forska snart kommer att få sin dröm uppfylld. Och då vaknar han kanske till en dröm som inte bara är en dans på rosor, men som å andra sidan är alldeles, alldeles underbar emellanåt när man känner stimulans efter att ha genomfört spännande intervjuer, nyfikenhet inför vilka resultat sifforna man matar in ska visa (ja, det är faktiskt kul ibland även med statistik!) och en härlig känsla när manus till en artikel eller bok är inlämnad. Och uppmuntrande när man föreläst och berättat om sina resultat för en intresserad grupp åhörare, vare sig de är forskare, studenter eller tillhör det sk fältet!

Jo, J, det blir kul detta!:-) Jag återkommer med mer detaljer så fort jag vet och kan! Fast ibland kan man undra vad man gett sig in i för värld också....

Det var temat på den idékonferens som arrangerats av projeket Egen växtkraft genom Handikappförbudnen, Barnombudsmannen och Folke Bernadotte Stiftelsen med stöd av Arvsfonden, Jerringfonden och Socialdepartementet. Konferensen fokuserar hur barn och ungdomar med funktionsnedsättningar kan få mer att säga till om i sina liv. Ofta har man ett stort antal professionella  omkring sig i vardagslivet, och det är förstås viktigt att man själv påverka stödet man är i behov av.

Konferensen bjöd på ett spännande och rikt program med föreläsningar, seminarier, workshops, utställningar, paneldiskussioner osv. Mycket filmades och kommer att vara tillgängligt på webben inom kort - gå gärna in och se!

För egen del blev det mest fokus på de två seminarier jag själv höll i och som beskrev hur unga med intellektuella funktionsnedsättningar är delaktiga i forskning om sexualkunskap i särskolan. Vad vet man, och vad vill man veta? VIlka ska förmedla kunskapen, och på vilka sätt? Det är några frågor som hittills 16 elever i åldern 16-21 år fått svara på i intervjuer och förhoppningsvis kommer  resultaten från pilotstudien att utmynna i en granskning av den modell som jag skrev om i boken Sexualitet och Integritet för femton år sedan och som nu heter Hur gör man?



Här presenterar Eva Nordmark, ordförande i Folke Bernadotte Stiftelsen tillika forskningsledare i Forskningsplattformen Handikappvetenskap, inriktning habilitiering, mig inför seminariet "Så att man inte går och gör fel". Det är också Forskningsplattformen som finansierat pilotstudien.

Jag passar också på att berätta hur min forskning hela tiden handlat om att ge röst åt unga med IF, vilket fortfarande är relativt ovanligt då intervjuer har en del inbyggda svårigheter. Men dessa får ses som utmaningar, och det är då forskarens roll att bli vara lyhörd, flexibel och fantasifull i sitt sätt att intervjua. Här visar jag min doktorsavhandling Får jag lov, vars titel både syftar på de dansobservationer som studien byggde på och på resultaten som visar omgivningens betydelse för de ungas förutsättningar för kärlek och sexualitet.



Ett sätt att nå ut med forskningsresultat till den målgrupp det gäller är att skriva skönlitterära berättelser. Boken Drömmen om Danskungen är faktiskt min avhandling "light", och efter att jag fick den utgiven genom en anonym manustävling på LL-förlaget så fick jag blodad tand och har även gett ut en serie om Emma  på Argument förlag.




Tänk, innan man åker iväg och uppfyller högskolans sk tredje uppgift kan man ibland känna sig stressad och trött och undra - hinner jag med tanke på alla deadlines och akademiska vardagliga måsten? Men sen när man kommer ut och träffar personal, anhöriga och ungdomar med och utan funktionsnedsättningar blir man påfylld, glad och entusiastisk! Det är ju detta som är mitt liv! Balansen mellan det ensamma skrivandet och diskussioner med andra - både forskare, studenter och allmänhet!

Foto: Fia Hjulström

Lyssna på oss; Forskningsplattformen Handikappvetenskap; Argument förlag; Studentlitteratur

Så kan alla som engagerat sig i årets firande av World Sexual Health Day pusta ut! Tack till alla medverkande både i Malmö och i Stockholm, som hade sitt första arrangemang i år!

Naturens krafter var lite emot oss som ville locka folk inomhus; solen sken som aldrig förr denna sommar. Trots det kom cirka 25-30 personer till Stadsbiblioteket i Malmö!



Dessutom inträffade det som inte får hända - totalstopp för tåg över Öresundsbron pga olycka, gjorde att inbjudne föreläsaren och forskaren Niels Ulrik Sörensen snällt fick stanna i Danmark. Jag gjorde mig bästa för att likna honom och berättade om en studie om unga och pornografi som ingick i det nordiska forskningsprojekt där N-U och jag träffades för några år sedan.



Från ett annat danskt gäng, som hade klarat sig över bron tack vare att de körde bil, ställde sig barnmorskan och sexologen Inge-Lise Bielecki spontant upp och berättade om sin verksamhet på Köpenhamns privatsjukhus och försvarade på så vis den danska flaggan!



I övrigt löpte programmet på som planerat; jag berättade om WAS och WSHD och även om årets tema rörande ungdomar och sexuell hälsa. Jag poängterade också hur olika aspekter av området som fokuseras beroende på var vi bor i världen och skillnader i kulturell och samhällelig syn på sexualiteten. Allt från tvångsgifte, omskärelse och hedersrelaterat våld till rätten till sexualkunskap och preventivmedel med mera, med mera...  Därför är det inte alltid så självklart lätt att komma överens i den världsstyrelse där jag sitter - vi är både väldigt lika och olika på samma gång!

En åhörare, som inte tillhörde "den sexologiska familjen", kommenterade också efteråt att breden som togs upp gällande sexuell hälsa denna dag var behållningen och gjorde att han fick upp ögonen för ämnet som mycket mer omfattande än han tänkt sig innan.

Ronny Tikkanen, universitetslektor från Göteborgs universitet tillika min fd doktorandkollega, berättade engagerat om UngKAB09 studien med bravur trots nästan två månaders semester från allt vad både föreläsande och forskande heter!



Malin Lindroth, doktorand Malmö högskola, presenterade en annan studie med anknytning till UngKAB; nämligen om tvångsomhändertagna ungas sexuella hälsa. Utifrån samma enkät framkom stora skillnader jämfört med övriga unga i Sverige, och nu hoppas Malin på att fortsätta sin forskning och kunna utveckla en relevant målgruppsanpassad sexualundervisningsmodell.




Emma Skarpåt och Åse Werner presenterade sig som medlemmar i den nya kommiteen Youth Initiative WAS, som också är en del av WAS satsning på unga i år. De tog bland annat upp frågan om vilka som egentligen räknas som unga, då de själva båda är i trettioårsåldern, men konstaterade också att det inte är lätt att både uppfylla ungdomskravet och att ha hunnit få den kompetens som krävs för uppdraget.



Ja, så närmare sig eftermiddagen sitt slut. Förhoppningsvis kunde både gamla och nya kontakter skapas och upprätthållas, och dessutom kanske dagen gav idéer inför nästa års firande? Ännu vet vi inte vilket tema som ska fokuseras, men vi kan vara säkra på att ämnet generellt sett är lika aktuellt då - på gott och ont!



Medlemmar i sexologifamiljen träffas igen!



Sverige möter Danmark i het diskussion



Bokbord med forskning och skönlitteratur som rör unga, kärlek och sexualitet


Emma tackar mig, efter att jag tackat de andra medverkande;.)

Och till sist ett stort tack till Stadsbiblioteket och Malmö högskola som sponsrat denna dag genom att upplåta sina lokaler och datautrustning, annonsera evenemanget samt bidra med den fina presentboken By the Sea med vackra bilder och cd med Malmö Akademiska kör och orkester!

Foto: Michael Mårtenson


World Sexual Health Day; Malmö högskola, Stadsbiblioteket i Malmö, UngKAB09

Se hit alla intresserade potentiella sexologistudenter! Nu är det klart att det blir programstart redan våren 2012 för den fjärde kullen på masterprogrammet i sexologi vid Malmö högskola.

Hittills har intresset varit mycket stort och söktrycket högt och därför kommer det att bli ett nytt intag var tredje termin framöver. Programmet vänder sig till dig som redan har en människovårdande utbildning, till exempel som barnmorska, psykolog eller socionom. Sista ansökningsdag är 15 oktober. Läs mer på hemsidan!

Längre fram i december kommer jag att medverka på Malmö högskolas Akademiska kvart och berätta om min pågående studie om sexologer och akademiseringen av ämnet sexologi. Det låter långt bort, men (tyvärr) så går ju tiden fort! Å andra sidan är vi då inne i en härlig tid med vackra ljussatta fönster och god glögg att värma sig med. Det gäller att tänka positivt....  Fast fram till dess vill jag helst känna mig som ett "sommarbarn i stan" ett tag till!