Avidentifiering!
Enligt Socialstyrelsens terminologibank betyder avidentifiering att ett prov fortsätter att existera som enskilt prov, men möjligheten att identifiera provgivaren via provet har upphört. Inom kvalitativ forskning, exempelvis intervjustudier, talar man oftare om konfidentialitet, dvs att privata data som identifierar undersökningspersonerna inte kommer att redovisas (se t.ex Kvales bok Den kvalitativa forskningsintervjun).
Idag tänkte jag ändå röja identiteten på den nya doktorand som nu antagits på forskarutbildningen vid Fakulteten för hälsa och samhälle vid Malmö högskola! Det är Jack Lukkerz som ska arbeta med Steg 2 i det pilotprojekt som jag håller på med om sexualkunskap i särskolan! Forskningsplattformen Handikappvetenskap, inriktning habilitering är fortsatta forskningsfinansiärer, vilket vi är mycket tacksamma för!
Som forskarhandledare så tycker jag det är mycket kul att projektet även faller väl ut tillsammans med det andra doktorandprojektet om sexuellt riskbeteende bland tvångsomhändertagna unga som Malin Lindroth arbetar med! Synergieffekter blir förhoppningsvis goda av dessa samverkande aspekter av projekten och kan leda till att 1+1= minst 3!
Jag tycker inte man skall använda ordet avidentifiering när det gäller människor.Det skulle i så fall också betyda att den aktuella människan inte har något värde. Däremot kan man ju använda ordet "okänd" respektive att "identiteten är konfidentiell".
Ett labprov (t ex blod) kan man mycket väl avidentifiuera och sedan analysera och ha stor vetenskaplig nytta av resultatet både i sig själv och vis a vi andra blodprov.
Håller helt med!
