Sexologi

Sommarledigt betyder även ledig tid från datorn. Men inte från radion eller från böcker och musik. Lyssnar med intresse på årets sommarpratare och slås av hur centralt temat kärlek alltid är. Maj-Briht Bergström-Walan, Sveriges första auktoriserade sexolog, berättar bland annat om det första mötet med sin danska fru Helle, efter att ha varit gift i många år och fått barn med herr Walan : "Men så roligt att det är en danska här på konferensen!"  Och Björn Ranelid, författare och krönikör, talar om resan mellan hjärta och hjärna som varken kräver pass eller visum.  Imorgon ser jag fram emot att lyssna på Lars Winnerbäck, vars musik jag ofta spelar och berörs av!

Umgås med barn i alla åldrar och deras kompisar, städar, bakar, lagar mat, tvättar, åker på lekland, kör till sommarjobb, diskar, viker tvätt, lyssnar på musik, gör yoga, promenerar, ut med hunden, cyklar, vattnar blommor, rensar i rabatter, klipper gräs, handlar mat (igen och igen)..... kort sagt - är ledig från annat jobb....

Saknar Jacob Dahlin och Alla Pugatjova...

Regnet smattrar mot tågfönstret och det är dags att bege sig från Malmö högskola mot Varberg för att fira midsommar, denna sommarhelg som kantas av förväntningar, magi och folktro. Ebbe Schön skriver i Folktro att man kan bota sjukdomar med midsommarnattens dagg . Och att man kan plocka sju sorters blomma och lägga under kudden för att drömma om sin tilltänkta vet säkert de flesta! 



Men pionerna ska man,  enligt gammal folktro, akta sig för att lukta på eftersom de kan innehålla farliga sjukdomar. Så synd på dessa ljuvliga blommor!  Fast att lukten har betydelse för kärleken och val av partner, vittnar forskningen om.  Docent Lars-Gösta Dahlöf vid psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, brukar säga att vi ska undvika parfymer då de förvirrar i valet av partner. Där har den ursprungliga lukten av människa stor betydelse! Så gå ut i sommarnatten, utan andra lukter än dina egna , och lukta på sju sorters partners istället för att plocka blommar!;-)  Sannolikheten är nog större att du hittar rätt genom din näsa....

Love and Affection med magiska Joan Armatrading

Förra veckan bestämde vi att byta namn på den ämnesgrupp, som bildades i samband med starten av det nya masterprogrammet i sexologi. Ämnesgruppen för sexologi och sexualitetsstudier ska gruppen nu heta, för att betona hur klinisk kunskap, forskning och undervisning hör ihop. Både forskare och specialister i klinisk sexologi, som undervisar på högskolan, ingår i gruppen. Arbetet handlar om att utveckla innehållet i sexologiämnet och dess relationer till praktiskt sexologiskt arbete. Idag finns kurser på grund- och avancerad nivå vid Malmö högskola, och förhoppningen är att det så småningom även ska finnas kurser på forskarnivå.

Men idag är en sorgens dag, då det tillkännagavs på nyheterna att Esbjörn Svensson avlidit i en dykolycka. Han var en otrolig jazzpianist, som spelade med en känsla som kunde få luften att vibrera. Vi hörde honom live i Dalhalla, ett fantastisk kalkbrott utanför Rättvik som gjorts om till en arena, där akustiken är otrolig och varje ton färdas genom luften i vördnad för den vackra naturen, och som denna kväll var helt i samklang med musikerna i EST som framförde en jazzkonsert som för alltid finns kvar i minnet.

Igår blev det offentligt att en pionjär inom sexologin, Maj Briht Bergström-Walan, är en av årets sommarpratare. Maj-Briht, 83 år, är utbildad barnmorska, psykolog, sexualforskare och rådgivare.  Hon är Sveriges första auktoriserade sexolog, promoverad till Hedersdoktor vid Uppsala Universitet och belönad av World Association for Sexual Health för sina insatser.

Det är många år sedan jag träffade Maj Briht för första gången på ett möte med Svensk förening för Sexologi. Hennes intresse för människor och livet har alltid varit slående och trots hög ålder är hon fortfarande aktiv på olika sexologiska konferenser runtom i världen.

Maj-Briht berättar i PI att hon ska tala om sin barndom, primalterapi, sexualupplysningsfilmerna som inleddes med Kärlekens språk och hennes intressanta liv med sin danska hustru Helle. Dessutom om mötet med sina nya föräldrar.

Lyssna på Sommar 2008-06-26! Och, yes, we love you Maj-Briht

Jaha, då har sonen åkt till Hultsfredsfestivalen med ett leende i ansiktet redan klockan sju i morse. Modern stod kvar och vinkade och gick sen suckande av avund in i huset igen och tog hand om frukost och resterande små barn och tonåringar. Stämningen, artisterna  och alla människor är verkligen jättekul att uppleva om man älskar musik av alla slag!  Fast lukten, maten och (o)möjligheterna till hygien är inte det lättaste att klara när man kommit upp lite i åren. 

Men när jag läser programmet kan jag inte låta bli att sucka av längtan, till exempel rekommenderas Håkan Hellström till alla som....

...gillar pop.
...någonsin känt att livet är magiskt, men tragiskt.
...vill somna på lördagen upprymd av kärlek och lycka.

Istället ska jag tillbringa dagen med att rätta tentor och skriva abstracts till föredrag som Sven-Axel Månsson och jag hålla på årets NACS (Nordic Association for Clinical Sexology) på Island i september om masterprogrammet i sexologi Malmö högskola. Och det är inte heller fel....

Här är en bild från Hultsfred 2006 på festivalmamman

Precis hemma igen från ännu i dag på högskolan i Malmö, då vi blivit examinerade på distanskursen som ingår i den högskolepedagogiska utbildningen Akademiskt lärarskap, 15 hp. Jag har blivit mycket inspirerad av de pedagogiska former för kunskapsinhämtning som de nya teknikerna medger. Att kunna spela in föreläsningar till masterprogrammet i sexologi med lärare från andra universitet, städer eller länder och att ha videokonferenser där kursdeltagarna deltar geografiskt utifrån vad som passar dem bäst är några exempel på de stora fördelar som en distansutbildning medger.

Samtidigt går det inte att undvika att stöta på problem som tekniken på distansutbildningar fortfarande innebär. Detta kan skapa irritation och göra det svårare för kursdeltagarna att koncentrera sig på innehållet i kunskapsförmedlingen. Det är därför av största vikt att kursdeltagarna dels själva tränar och tar till sig den nya tekniken, dels att kursledningen i samarbete med tekniskt ansvariga strävar efter att minimerar de ljud- och bildstörning som kan uppstå.

En viktig aspekt då man skapar distansutbildning är frågan om bedömning. Vad och hur ska man som lärare bedöma distansstudenternas insatser, när man inte ses öga mot öga?  Jag har valt att låta studenterna skapa sin egen digitala portfolio, där de efterhand lägger in sina uppgifter. Dessa kan därefter kommuniceras både med kursdeltagare och med kursansvarig lärare. Portfolion blir så småningom en grund för bedömning av studentens insatser på kursen. Efter avslutad kurs kan den även tjäna som en meritportfölj för studenten, vid ansökningar till anställningar eller annan utbildning.

Min förhoppning är att de utmaningar som finns är av övergående natur och att tekniken fortsätter att utvecklas på det explosionsartade sätt som vi hittills har kunnat se. Troligen är progressionen av distansutbildningar fortfarande bara i sin linda. Och då kanske jag slipper några av alla resor jag gör, både kors och tvärs inom landet och utomlands! Fast vill jag det egentligen? ;-.) Tänk vad mycket jag har upplevt också!

Och till Malmö drar jag redan på onsdag igen.... Precis som Timbuktu och Simone Moreno!

Nu har jag kommit hem efter att ha föreläst om kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar i Molde, Norge. Den vackra stan på nordvästlandet ligger vid Romsdalsfjorden och pryds av en fantastisk utsikt med 222 toppar. Solen värmde, och snön låg vit på bergen och speglade sig i vattnet.

De skandinaviska länderna var under slutet av 1950- och 1960-talet företrädare för en syn som byggde på varje samhällsmedborgares rätt till materiell standard och levnadsvillkor som liknade dem som andra medborgare har. Lagstiftningen förändrades så småningom utifrån det allmänna socialpolitiska uppvaknandet, och reformer rörande självbestämmande, normalisering och integrering genomfördes i slutet på 1960- och början av 1970-talet, som skulle ändra levnadsvillkoren radikalt för familjer med barn med funktionsnedsättningar. Det ansågs nu bättre för barn att växa upp i en familj, omgiven med sina närmaste omkring sig, än på en anstalt eller specialskola. På så vis skulle helt nya utvecklingspsykologiska möjligheter för barnet med funktionsnedsättning skapas.

Det här har jag kopplat till möjligheter för kärlek och sexualitet i min forskning. Hur kan man öka möjligheter till självbestämmande för människor som på grund av sin funktionsnedsättning är beroende av andra? Vad är "normalt" när det gäller sexualitet, och vem bestämmer det? Vad är egentligen sexualitet? Hur kan man som professionell bidra till ett ökat välbefinnande i livet, i vid bemärkelse? Temat berörde den engagerade personalen inom vuxenhabiliteringen vid olika kommuner i nordvästra Norge som kommit för att delta. Det enda vi med säkerhet kunde fastställa efter dagens slut är att sexualitet är så mycket mer än samlag och att ett breddande av sexualitetens uttryckssätt är viktigt för alla, oavsett om man har en funktionsnedsättning eller inte. Och att väldigt mycket är allmänmänskligt, såsom längtan efter att duga, räcka till och ha någon som står en särskilt nära.

På kvällen åkte vi på utflykt längs med Atlanthavsvägen, som är korad till århundradets byggverk i Norge. Sen åt vi förstås fisk och skaldjur på ett värdshus i Molde!

Läs mer: Löfgren-Mårtenson, L. (2005) "Får jag lov?" Om sexualitet och kärlek i den nya generationen unga med utvecklingsstörning. Studentlitteratur (www.studentlitteratur.se)

Lisa Ekdal angående svårigheter att veta sanningen om hur allt egentligen fungerar.

Förutom forskningsböcker och artiklar skriver jag även lättlästa skönlitterära ungdomsböcker. Jag har funderat en hel del på vad det innebär, jämfört med att skriva akademiska texter. Kan författare, journalister, forskare formulera sina resultat, budskap och berättelser på ett mer lättillgängligt sätt? Och hur gör man det i så fall? Kan man skriva lättläst utan att banalisera innehållet? Om detta har jag bland annat skrivit i tidskriften Intra. Om flerhandikapp och inlärningssvårigheter i kultur och samhälle (http://www.intra.info.se/), där jag också är medarbetare.

Oavsett genre är det viktigt att skala fram det väsentliga och göra texten trovärdig. För att locka läsare är det förstås också viktigt att ämnet engagerar och lockar. Ett driv i texten som för läsaren framåt ökar motivationen och viljan att fortsätta läsningen.

När man riktar sig till läsovana läsare eller till dem som har skrivsvårigheter bör man vara mån om att inte förminska läsaren och att ta ämnet på allvar. Läsaren ska känna sig respekterad och delaktig. Men man ska inte "säga allt" i texten. En del får läsaren lista ut själv eller skapa sig en egen bild av. Läsupplevelse skapas helt enkelt under själva läsandet i läsarens huvud.

I mina ungdomsböcker om Emma, som hittills kommit ut i tre böcker på Argument förlag (http://www.argument.se/) vet man inte exakt hur gammal Emma är eller om hon har nån funktionsnedsättning eller inte. Hon brottas med samma funderingar och erfarenheter som många andra unga gör idag; föräldrar som eventuellt går skilda vägar, lycklig och olycklig kärlek, osäkerhet över det egna utseendet m.m. Det är helt enkelt lättläst, men med tyngd!

I min lättlästa bok Drömmen om Danskungen, LL-förlaget (http://www.lattlast.se) har huvudpersonen Anna ett intellektuellt funktionshinder, som hon kämpar med att acceptera. Anna bor i en gruppbostad och behöver stöd av personal, men vill helst stå på egna ben. Hon längtar efter en pojkvän och missförstånd uppstår.

Anna önskar att hon var som alla andra.

Hon vill inte behöva be om hjälp hela tiden.

Och hon skulle vilja ha en pojkvän.

Hon vill inte bo på en gruppbostad.

När Anna kliver in i sin lägenhet är det mörkt och tyst.

Nu orkar hon inte var glad för de nya möblerna.

Hon känner sig ensammast i hela världen.

Varför såg inte Danskungen henne?

Varför dansade han med den mörka tjejen hela kvällen?

Anna lägger sig i sängen och drar täcket över huvudet.

Nu vill hon sova och glömma allting.

Boken handlar om olycklig kärlek, att längta efter någon som man inte får. Men den handlar också om hur livet kan ta oanade vändningar och att nya öppningar dyker upp när man minst anar det, och det kanske känns som mörkast: Och om hur viktigt det är med humor när man tar kärleken och livet på allvar.

Det går inte att undvika att känna till riskerna med Internet. Mer eller mindre dagligen läser vi och hör om människor som råkar illa ut. Ibland handlar det om att man blivit lurad på pengar, andra gånger om betydligt värre saker...

Men, det är viktigt att trots allt ha en nyanserad bild av nätet. Nya möjligheter har också öppnats sig, till exempel för ungdomar med olika slags funktionsnedsättningar. På nätet kan man kommunicera med andra och delta i ungdomskulturen, oavsett fysiska eller intellektuella funktionsnedsättningar och oberoende av geografiska avstånd. Om man har intellektuella funktionshinder och kanske svårt att stava, så gör det ingenting för stavningen och grammatiken är i inte det viktiga i nätkommunikationen. Med hjälp av s.k. emotikoner kan man dessutom uttrycka känslor utan en massa långa och invecklade resonemang. På nätet kan man söka efter nya vänner och kanske flick- och pojkvänner, presentera sig själv utifrån sina intressen och hobbies, och inte främst utifrån funktionshindret. Dessutom kan man komma undan föräldrarnas och personalens inblick i ens privatliv, vilket kan vara nog så viktigt för en tonåring som kämpar med frigörelseprocesser trots sin beroendesituation till andra.

Självklart ska man aldrig bagatellisera riskerna med nätet, men jag tycker ändå det är värt att komma ihåg vad en av de unga tjejerna som jag intervjuade i en studie om unga med utvecklingsstörning och Internet sa:

"Alla bara oroar sig för att det ska hända mig nåt ont. Jag oroar mig för att det aldrig ska hända nåt gott!"

Läs mer: Löfgren-Mårtenson, Lotta (2005) Kärlek.nu. Om  Internet och unga med utvecklingsstörning. Lund: Studentlitteratur.