Sexologi

Som lektor vid högskolan i Malmö är det numera obligatoriskt med kurser i akademiskt lärarskap. Jag har valt tema distansutbildning för att lära mig mer om nätets möjligheter att förmedla och kommunicera kunskap. Även om jag forskat en del om ungdomars användning av nätet som en ny social arena för flirt och relationsskapande, så är detta nytt för mig. På nätet kan jag skapa en egen avatar; Jenny, och besöka forsknings- och informationscenter i den digitala världen. Hemifrån kan jag koppla upp mig och hålla eller medverka i föreläsningar via videokonferenser. Häftigt, även om tekniken ibland fortfarande kan vara lite knagglig. Kanske kan detta vara ett sätt att nå ännu fler masterstudenter i sexologi till det nya programmet som jag undervisar på? Funderingar, visioner och tankar om teknik, människor och relationer...

Nej, nu till datorn och det klassiska skrivandet av ännu en artikel.... I word format. Som Lotta. Hemifrån. Men imorgon är det dags för Malmö igen och ännu ett undervisningstillfälle face-to-face med studenterna!

Och från Malmö kommer ju den supermusikaliske och häftige Timbuktu!

Det finns även sociologiska definitioner av och perspektiv på sexualiteten, och det är dessa som jag arbetar mest med. Då anser man att sexuellt beteende, precis som allt annat mänskligt beteende, ska förstås utifrån sitt sociala, kulturella och samhälleliga sam­manhang. Ett interaktionistiskt perspektiv på sexualiteten innebär att människan lär sig vad som är sexuellt acceptabla beteenden och handlingar i ett samspel med andra Kontexten är avgörande för förståelsen av olika sexuella uttryck, variationer och former. Utifrån detta perspektiv är det förenklat att se sexualiteten enbart som en biologisk eller psykologisk drift, utan att ta med historiska och sociologiska aspekter.

I den internationella feministiska forskarvärlden har de engelska begreppen "sex" och "gender" använts för att skilja mellan kroppsligt kön och sociokulturellt konstruerat genus. Syftet med tudelningen var att visa på den mängd tolkningar och förförståelser, samt sociala och kulturella konstruktioner som vidhänger våra förståelser av kön, kvinnligt och manligt. Under 1980- och 90-talen har dock denna uppdelning kritiserats.

En mängd olika teorier om samspelet och sammanhanget mellan bekönade kroppar och samhällsmässiga genussystem har utvecklats, bland annat den s.k. "queer"-forskningen. [1] I förlängningen av genusforskningen har en del av maskulinitetsforskningen fokuserat hur ma­sk­u­linitet och maskulin hegemoni skapats kulturellt och socialt. Genusforskningen sätter ofta fokus på maktförhållanden som inte enbart är baserade på genus, utan även på kopplingen mellan genus och begrepp som klass, nationalitet, etnicitet, ålder, sexuell orientering, etc. Det här kallas i vissa sammanhang för intersektionalitet.

           
Ja, det här blev ett långt inlägg som kanske bara förvirrade. Men jag hoppas iaf att det framgår att sexologi är mycket mer än de tips för att förgylla samlivet som kvällspressen annonserar om i sina söndagsbilagor!

Ett är att klart: ofta, fast inte alltid, är sexualitet förknippad med kärlek. Här är Lars Winnerbäcks vackra, sorgsna underbara låt om förhoppningar efter ett kort möte.

[1] Kulick, D. (1996):Queer-teori. Vad är det och vad är det bra för? Lambda nordica nr 3-4 1996.

Ämnet sexologi väcker nästan alltid nyfikenhet. Vad handlar ämnet om egentligen?

Idag är sexologi ett vedertaget tvärvetenskapligt ämne som omfattar olika ämnen, t. ex. medicin, psykologi, sociologi, antropologi, historia, filosofi och teologi. Som vetenskap växte ämnet fram under senare delen av 1800-talet och in på 1900-talet i Centraleuropa, även om det dröjde innan ämnet blev accepterat inom akademin. En anledning till detta är just ämnets tvärvetenskapliga karaktär, vilket gör att studier i sexologi ofta utförs inom en annan disciplin.

Klinisk sexologi handlar om arbetet med olika slags sexuella problem, ofta benämnda som dysfunktioner, som människor kan ha. Många gånger söker man sig då till en psykolog, läkare eller kurator med vidareutbildning inom området. Problemen kan ses som uttryck för svårigheter i utvecklings-, mognads- eller åldrandeprocessen eller som en psykosocial eller medicinsk åkomma.

Numera pratar man ofta om sexuell hälsa som begrepp. Det definierades 1975 av världshälsoorganisationen WHO som: "Integreringen av somatiska, intellektuella och sociala aspekter av sexualiteten på sätt som är positivt berikande och som utvecklar personlighet, kommunikation och kärlek." Men definitioner är inte oproblematiska. När WHO möttes igen 1987 för att formulera en ny definition, kunde de inte längre enas. Däremot finns en definition av sexualitet som lyder:

"Sexualitet är en integrerad del av varje människas personlighet, och det gäller såväl man och kvinna som barn. Den är ett grundbehov och en aspekt av att vara mänsklig, som inte kan skiljas från andra livsaspekter. Sexualitet är inte synonymt med samlag, den handlar inte om huruvida vi kan få orgasmer eller inte, och är heller inte summan av våra erotiska liv. Dessa kan men behöver inte vara sexualitet. Sexualitet är mycket mer: den finns i energin som driver oss att söka kärlek, kontakt, värme och närhet; den uttrycks i vårt sätt att känna och väcka känslor samt att röra vid varandra. Sexualiteten påverkar tankar, känslor, handlingar och gensvar och därigenom vår psykiska och fysiska hälsa".

Jag heter Lotta Löfgren-Mårtenson och arbetar som universitetslektor i hälsa och samhälle med inriktning mot sexologi.

Från och med höstterminen 2007 är jag kursansvarig på masterprogrammet i sexologi vid Malmö högskola (http://www.mah.se/). Programmet är det första i sitt slag i Norden och den första gruppen entusiastiska studenter antogs augusti 2007, utifrån ett rekordhögt sökandeantal.

Min bakgrund är socionom med vidareutbildning i sexologi vid Göteborgs universitet. Numera är jag även auktoriserad specialist i klinisk sexologi via NACS (Nordic Association for Sexology se http://www.nacs.eu/)

Jag disputerade 2003 med en avhandling om unga med intellektuella funktionshinder och deras möjligheter till kärlek och sexualitet. Sedan min doktorsexamen har jag medverkat i forskningsprojekt om kärlek och sex på internet och om unga och pornografi.

Under många år har jag arbetat privat med utbildning, handledning och rådgivning kring framförallt unga med funktionshinder och sexualitet (se http://www.lofgren-martenson.com/ <http://www.lofgren-martenson.com>). Jag har även haft tjej- och killgrupper för unga med intellektuella funktionshinder och skrivit en bok rörande sex och samlevnad för elever i särskolan.

Förutom att skriva vetenskapliga böcker och artiklar skriver jag även lättlästa skönlitterära romaner för ungdomar och unga vuxna. Det är ett sätt att nå den målgrupp som jag ofta forskar om på ett annat sätt.

Sen kan jag inte låta bli att nämna mitt stora musikintresse. Förutom att jag själv har sjungit i Varbergs kammarkör i många år så lyssnar jag mycket på musik, allt från klassiskt till pop, rock och jazz. Här kommer ett smakprov från Marissa Burns Trey där min son spelar trummor!