Tryckt och otryckt!

Igår kom artikeln "Marginaliserad sexualitet - tvångsomhändertagna ungdomas attityder, erfarenheter och handlingar" ut i Socionomen Nr 1/2012, Forskningssupplement Nr 31. Det är alltid spännande att se hur den text med forskningsresultat som man arbetat med, under ofta en längre tid, ser ut i tryck! Artikeln,  med arbetsnamnet Korsetten och Liljan;-) med tanke på dess illustration, är doktorand Malin Lindroths första, en av rätt många för min del och troligen en av ett oräkneligt antal för Sven-Axel Månsson. Lika kul, oavsett!

För den som är intresserad finns nu ett antal exemplar av en av mina första böcker Får jag lov? Om kärlek och sexualitet i den nya generationen unga med utvecklingsstörning till utförsäljning för 150:- . Mejla direkt till mig om ni vill beställa, så får ni den signerad!;-) charlotta.lofgren-martenson@mah.se

Därefter kommer den enbart att finnas som e-bok. Så är ju livet i bokbranschen! Men nu är det strax dags för möte på Liber och bland annat diskussion om nya bokplaner! För hur som helst, så tror jag påståendet att pappersboken är död är betydligt överdrivet....



Ny antologi

Alldeles rykande färsk har jag nu ett exemplar av antologin Sexualitetsstudier på Libers förlag med redaktörerna Lars Plantin & Sven-Axel Månsson i handen! Boken innehåller kapitel av författare som forskar och undervisar vid Fakulteten  för hälsa och samhälle, Malmö högskola. Vi har olika bakgrund i discipliner men har i de flesta fall ett tvärvetenskapligt perspektiv på sexualiteten.

De som är särskilt intresserade av min studie om professionaliseringen av sexologer kan i kapitel 16 läsa om "Sexolog som yrke - mellan professionell ambivalens och mångvetenskaplig harmoni" (s. 276-301). Här redogör jag från några av resultaten från min professionsstudie där intervjuer med 34 sexologer i Sverige i åldrarna 34-88 år ingår. Bilden av sexologin som tvärprofessionellt landskap har framträtt och dessutom vissa förskutningar från en medicinsk och manlig dominans till en alltmer psykosocial och terapeutisk med en majoritet av medelålders kvinnor som sexologer.

Denna studie fortskrider i ytterligare ett och ett halvt år på halvtid, då resultaten ska analyseras vidare tillsammans med fortsatt insamling av data även från masterstudenter i sexologi. Den fjärde kullen började häromveckan det treåriga programmet, så det börjar nu bli ett ansenligt antal studenter sammanlagt.

Forskning pendlar ju ofta mellan det offensiva sökandet och insamlandet av material till det mer introverta analyserandet och skrivandet. Just nu har jag stängt in mig på ett fyradagars "skriv-retreat", då jag ska slutföra manuset till en kommande skrift. Som en cliff-hanger låter jag både rubrik och serie vara osagd ett tag till!

Under tiden kan man även passa på att fortsätta fundera på vad man ska göra när man blir stor!;-)




Ensam ensamhet, ensam tvåsamhet eller dubbel lycka?

Idag sägs det att parnormen är starkare än heteronormen, dvs den "goda medborgaren är inte längre nödvändigtvis hetero men han eller hon lever i ett parförhållande och har gärna barn". Detta går att läsa i senaste NIKK-magasinet nr 1. 2011 med tema familjepolitik.

En forskargrupp som studerat intimt medborgarskap i Europa beskriver hur stark parförhållandet är som norm för det priviligierade livet, tvärs över länder som på många andra sätt är olika. Den som bryter mot parnormen hamnar utanför och riskerar att uppleva sig diskriminerad. Fram till en viss ålder ses det som spännande och häftigt att som singel resa och gå på olika aktiviteter ensam, därefter som sorgligt på gränsen till tragiskt.

Gayrörelsen haft stor betydelse för att utmana heteronormen, men någon motsvarande rörelse finns inte gentemot parnormen, inte heller för dem som är frivilligt barnlösa. Att driva singlarna sak, är inte samma sak, eftersom dessa organisationer snarare syftar till att man ska träffa någon och bilda par.

Spontant kommer jag att tänka på Susanne ALvengrens låt för länge sedan om att ensam ensamhet är bättre än ensam tvåsamhet....  inte är det så att det någonsin har varit lätt att skilja sig, men ännu svårare är det säkert när det ska upplevas som ett misslyckande i förhållande till parnormen.

Här en annan favorit från förr.... apropå romantiserad syn på parlivet;-)


Lust och längtan i krock med omvärldens oro

Idag intervjuas jag i en artikel med ovan rubrik i pappersversionen av SvD . Det handlar om balansgången mellan unga med intellektuella funktionsnedsättningars önskan och längtan efter kärlek coh sexualitet och omgivningens oro och ängslan för att de ska råka illa ut. Det är viktigt att inte låta rädslan begränsas de ungas liv, utan att för den skull blunda för den mörka delen av sexualiteten.

I dagarna har debattens vågor gått höga utifrån Patrik Sjöbergs avslöjanden om sexuella övergrepp inom idrottsvärlden. Reaktionen från omvärlden består av chock - ingen kunde tänka sig detta och framförallt förändrades synen på offer för övergrepp. Kan man vara utsatt och ändå uppnå framgångar, ses som stark och oövervinnerlig? Ja, helt klar är det så och det ska vi inte heller blunda för.

I vår önskan att förenkla och hantera en komplex verklighet är risken att vi tänker oss att förövare och offer ser ut och beter sig på ett visst sätt. Då inser vi att vår bild av människor med intellektuella funktionsnedsättningar oftast förknippas med den svage och då utsätter vi en grupp människor för överbeskydd och vågar inte släppa taget om vår ansvarskänsla. Utan att för den skulle bagatellisera risker, så vill jag samtidigt återigen peka på vad den unga tjejen som gick i särskolan sa: "Alla bara tänker på risken för att något ont ska hända mig, jag oroar mig för att inget gott ska hända!"

Hur hanterar vi den balansgången? Lust och längtan efter kärlek, framgång, lycka och bekräftelse är alltid riskabelt, även om det för det mesta inte resulterar i övergrepp....


Nytt år, nya förutsättningar och utmaningar

Så är den långa jul- och nyårsledigheten över och vardagen är här för de flesta. För egen del den första julen i en ny stad och i ett nytt hem. Gamla vanor och traditioner blir lite annorlunda när de utförs i ny miljö, även om handlingarna är desamma. Lite som när man byter arbetsplats; man utför samma sak men tillsammans med nya människor i en nya miljö och så blir det annorlunda! Även det gjorde jag förra året.

Jag har nu intervjuat i dags dato 32 sexologer och har ytterligare några intervjuer inbokade. Det som slår mig är bland annat hur snarlika vissa av arbetsuppgifterna kan vara, men ändå helt olika då de utförs i olika miljöer - tex. på sjukhus, inom kommunens familjerådgivningen, i privatpraktik eller skola.

Professor Tomas Brante skriver i kapitlet Professioners identitet och samhälleliga villkor (i Selander (red) Kampen om yrkesutövning, status och kunskap om vikten av att professioner analyseras i ett vidare socialt sammanhang. Förutom den specifika arbetsplatsen handlar det då bland annat om i vilket samhälle den professionelle verkar och i vilken politiskt system. Med andra ord: Inom vilka villkor verkar den professionelle?

Just nu verkar jag på mitt hemmakontor med utsikt över Malmös klassiska "skyskrapa" Kronprinsen rakt fram, och om jag riktigt sträcker på huvudet åt andra hållet kan jag ana den nyare skrapan Turning Torso. Det kommer att bli en hel del skrivarbete hemifrån i ensamhet under våren, av många skäl, och däremellan intressanta seminarier och möten med andra forskare. De rader jag skriver kan då uppfattas av mig på ett sätt, och av andra på ett helt annat sätt. Det är i det spänningsfältet som utmaningarna som stimulerar finns! God fortsättning på 2011!


"Snön faller och vi med den..."

Utanför mitt fönster yr snön igen. Arbetar hemma med att skriva ut forskningsintervjuer och funderar över teman och användbara teoretiska begrepp. Kan professionellt gränsarbete vara tänkbart i studien om sexologer som arbetar tvärdisciplinärt? Sexologiskt landskap för att visa på bredden av de olika målgrupper sexologerna möter? Läser vidare i Andreas Liljegrens avhandling om socionomer och profession

Och vad är egentligen sexuell hälsa, funderar jag vidare, när det gäller studien om unga med intellektuella funktionsnedsättningar? Vilka normer ligger implicit i begreppet, och vad får de får konsekvenser för hur sexualkunskap bedrivs? Hur definieras sexuell hälsa i World Association for sexual health? Likaså, vilket konsekvenser får bakomliggande föreställning om sexuell hälsa när det gäller de tvångsomhändertagna ungdomarna i den tredje studien. Uppmärksammas vissa sexuella risktaganden av omgivningen och inte andra? Överbetonas kanske deras utsatthet? Eller är de ännu mer riskutsatta än vad vi föreställer oss?

Snart känner jag mig lika yr, som snön. Tur det är julfest ikväll....




, , ,

RSS 2.0