Forskning om den svenska sexköpslagen

Debattens vågor går höga sedan Susanne  Dodillete disputerade med avhandlingen "Är sex arbete?" där hon jämför svensk och tysk prostitutionspolicy sedan 1970-talet med syfte att blottlägga normer och värderingar som är knutna till samhällets syn på prostitution och sexualitet. Vad  ligger bakom de diametrala skillnaderna mellan ländernas syn på prostitution? Sverige har sedan tio år tillbaka en sexköpslag som förbjuder köp av sexuella tjänster, medan Tyskland har legaliserat prostitution.

Professor Sven-Axel Månsson med flera är upprörd över att avhandlingen godkänts och skriver om detta i Socialpolitik

Socialsekreterare Anna Hulusjö i prostitutionsgruppen skriver i GP och menar att sexköpslagen främst synliggör maktens strukturer och därför är viktig. Dodillete har inte lyssnat på de prostituerade, utan själv fångats i den ideologiska fälla som hon kritiserar.

Författaren och debattören Lotta Lundberg menar dock att det enda sättet att rädda kärleken är att avmoralisera sexualiteten i ett inlägg i Sydsvenskan.

För min del anser jag att det är viktigt att i debatten skilja på den ideologiska aspekten och den forskningsmässiga. Hur ska forskning genomföras? Vilka metoder är korrekta och vilka ståndpunkter kan forskaren redan från början inta? Går det att vara opartisk som forskare? Hur hanterar vi som forskare det engagemang som ofta driver oss till att studera vissa frågor närmare? Och, på vilka grunder bedöms forskning? etc.

Lika undflyende som Karin  i den hyllade syskonduon The Knives som aldrig visar sina ansikten, kan vi bara ana oss till vilka starka krafter som sätts i omlopp i en debatt som denna. Av en mängd olika skäl, som vi också bara kan skymta...



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0