En modern saga....

.... eller en skräckberättelse? Så står det på baksidan av nobelpristagaren Doris Lessings bok "Det femte barnet" som jag nyss läst om genom att lyssna på Mona Malms läsning. Så här tjugo år senare hör jag nya saker i texten: Hur beskrivs barn som föds annorlunda och/eller med en funktionsnedsättning? VIlken syn på familj och genus är det som beskrivs? Vad betyder det för en förälders självbild att få ett annorlunda barn? Och till sist  - varför slutar boken som den gör?

I en intervju med författaren David Lagercranz påpekar han hur ofta vi säger att vi tycker om förändring, kreativitet och det som är annorlunda. Men innerst inne är det istället konformitet och likriktning vi känner oss trygga med....  Därför är det en författares plikt att våga vara annorlunda och att frigöra sig från tidens andra genom att analysera den och utanförskapet.

I Doris Lessings berättelse är det unga paret och deras syn på kärlek, sexualitet och familjebildande provocerande på 1960- och 70-talet. Det är ett högt pris de betalar för sina drömmar...  Eller, vem betalar egentligen?

Hur skulle dagens moderna saga berättas? En helt annan berättelse om att få ett barn med funktionsnedsättning finns i  Sören Olssons och Yvonne Brynggård-Olssons bok "Prins Annorlunda". Den är på många sätt motsatsen till en skräckberättelse, utan att för den skull väja för det svåra.

Allt har (möjligen) sin tid - Time after time...

Läs även andra bloggar om , , ,

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0