Om sprickor och känslor i det akademiska skrivandet
I tidskriften för Genusvetenskap (nr 2/08) skriver Annelie Brännström Öhman mycket tänkvärt "Om emotionella läckage i akademiska texter och rum". Det intressanta i en text, menar hon, är sprickorna, glappen och gliporna. När inte allt handlar om samklang och stängande antingen-eller-resonemang utan istället både-och -tankarnas dissonanta polyfoni.
Ljudet av strängen som brister är välfärdssamhällets signaturmelodi, skriver Brännström Öhman och refererar till hur den brustna klangen i Tjechovs Körsbärsträdgården signalerar både insikten om vår frihets begränsningar och om nödvändigheten att hålla drömmen, hoppet levande.
Dessutom skriver hon om bejakelsen mellan gränsöverskridande rörelser - bland annat mellan genrers - och om skönlitteraturen OCH vetenskapens värde.
Jag tänker på alla mina hopp mellan att skriva lättläst, utmejslat och avskalat å ena sidan och om att skriva beskrivande, utförligt utan att missa någon detalj å andra sidan. Eller, är det kanske både ock - fast i helt olika genres? Och visst är även skönlitteratur kunskapsbärande!
Love and Emotions med Joan Armatrading
Ljudet av strängen som brister är välfärdssamhällets signaturmelodi, skriver Brännström Öhman och refererar till hur den brustna klangen i Tjechovs Körsbärsträdgården signalerar både insikten om vår frihets begränsningar och om nödvändigheten att hålla drömmen, hoppet levande.
Dessutom skriver hon om bejakelsen mellan gränsöverskridande rörelser - bland annat mellan genrers - och om skönlitteraturen OCH vetenskapens värde.
Jag tänker på alla mina hopp mellan att skriva lättläst, utmejslat och avskalat å ena sidan och om att skriva beskrivande, utförligt utan att missa någon detalj å andra sidan. Eller, är det kanske både ock - fast i helt olika genres? Och visst är även skönlitteratur kunskapsbärande!
Love and Emotions med Joan Armatrading
Kommentarer
Trackback