Sexologi

... beror mycket på hans modeller, hans motiv." Så skriver Ivar Lo-Johansson i en liten bok med titeln "Att skriva en roman" som jag hittar i  min bokhylla hemma, och som jag troligen fått av min pappa. Det är en specialutgåva för Bokklubben Svalan. "Det är här", fortsätter Ivar, "som det går en vattendelare mellan egocentrisk jagdikt och en på gemenskapen inställd diktning. Uppslag, tinningar, iakttagelser, målsättning, tillfredsställelse med skapelseprocessen är beroende på stoffet. Arbetsmetoderna måste skifte efter de två slagens motiv, modeller, avsikt".

Jag citerar Lo-Johansson därför att det är slutet på terminen. Det innebär för många studenter slutet på en period av uppsatsskrivande. Nu är den första kullens studenter färdiga med sina magisteruppsatser i sexologi, och snart är det dags för oss som examinatorer att läsa dem. Jag ser verkligen fram emot en spännande läsning,eftersom jag vet vilken ambition och engagemang som ligger bakom. Motiven är oftast ny kunskap, men säkerligen också personlig utmaning.

"Det tryckta ordet kan vara", för att fortsätta citera Lo-Johansson, "ett redskap, som även framtidens domstol kan pröva." Det som står svart på vitt är svårt för att inte säga omöjligt att förändra, och det krävs mod för att låta det gå i tryck. Men att det också innebär ett ansvar att inte skriva, inte försöka formulera sig eller få angelägen kunskap på pränt, är något man alltför ofta glömmer.

Det är då man behöver en god redaktör, handledare, eller vän...