Skriva på engelska eller svenska? Eller både ock?
Jag hörde nån säga att "även de dukligaste svenskar, som pratar engelska, gör det på en infödd 12-årings nivå". Det här är nånting som litteraturprofessor Ebba Witt-Brattström tar upp i senaste Universitetsläraren 16/08; "Om svenska forskare ska slippa skämma ut sig internationellt måste högskolorna ha tillgång till kompetenta översättare och språkgranskare", säger hon. "Även om det kostar pengar, säger hon att det är det enda som kan leda till en topplacering i den internationella akademiska ligan."
Förutom artiklar på engelska har jag medverkat som medredaktör i den engelska antologin Generation P? Youth, Gender and Pornography. Det var viktigt, tyckte vi, att nå ut utanför Nordens gränser med de forskningsresultat som framkom i den nordiska studien. Dessutom kunde vi då få med fler internationella forskare från exempelvis USA och Kroatien. Och vi hade språkgranskare...
Men lyssna på musik med engelsk text innebär inte samma begränsningar!-) Och These words är kanske de första vi lär oss på engelska!
Läs även andra bloggar om språk, internationalisering, publicering
Jag håller inte med om att de flesta svenskars engelska är så dålig.. (jag har chattat med infödda 12åringar) ..
Många svenskar har limiterat ordförråd på engelska, det kan jag hålla med om, och en revidering av grammatiken är oftast nödvändig. Men detta behövs även för de engelskspråkiga artikelskrivarna! . Det är inte något som är direkt typiskt för svenskar.
Jag föredrar att prata engelska framför svenska, och skäms ibland för mina medmänniskors dåliga språk (trots TV och allt annat som vi matas med sen unga år) men lika ofta blir jag förvånad och glad.
Jag läste tidningen och Ebba menade inte att svenskar var Så dåliga.
Kontentan blir:
Självklart måste texten granskas innan man skickar den någonstans! ... Utbytesstudenter och andra engelskfödda är en stor resurs, använd dem!
Ja, det är ju en jättebra idé! Och här i Malmö finns ju verkligen en en mångkulturell resurs med studenter från hela världen!
När jag påpekar att alla svenskar minsann inte är så bra på engelska och det borde vi ta hänsyn till, brukar folk angripa min språknivå. "Bara för att du inte är bra på engelska..." Själv hävdar jag nog atat det är vi som är ganska bra på ett främmande språk, som inse våra begränsningar.
Häromdagen på ett pedagogiskt seminarium togs det återigen upp svårigheterna med att till fullo förstå ett annat språk, även om man är duktig på det. Den föreläsaren menade att vi då förstår ca 75% av det som sägs, och frågan är om det räcker när man ska studera på master eller forskarnivå.
Så, det handlar väl både om att inse sina begränsningar, men också kämpa på!
